Vad är en stark öl?
Av Lina Falkner 2002-03-01
lina.falkner@seb.se
Som språkvårdare och språkintresserad är
det svårt att stå ut med felaktiga särskrivningar. De stör läsrytmen
och en dimension i språket går förlorad. Skriv alltid ihop sammansättningarna!
Överallt möts vi av det. Är det inte barn
mat så är det
Åhléns kortet. I tidningsstället hittar du
Vecko Revyn. Och vad är en stark
öl?
Felaktig särskrivning kallas det när man delar upp
sammansatta ord. Detta är inget nytt fenomen, men verkar tyvärr
bli allt vanligare. Ibland kan det möjligen framkalla ett småleende
som när ICA Kundkort skriver om en lat
hund till sitt telesvar, men
oftast väcker det enbart irritation. I de flesta fall förstår vi
visserligen av sammanhanget vad som avses, men minsta skymt av tveksamhet
gör att vi stannar upp i läsningen och bryter rytmen.
Det finns flera teorier om varför särskrivning blivit
så vanligt. En trolig teori är att skribenter som särskriver lägger
större vikt vid det visuella intrycket än ordens betydelse, omedvetet
eller medvetet. I exempelvis reklamvärlden anses bindestreck vara
så fult typografiskt sett att man i princip alltid utesluter det
i rubriker med ord som sträcker sig över två rader. Öppna kylskåpet
eller skafferiet och jag vågar garantera att du på förpackningarnas
framsida inte hittar en enda avstavning med bindestreck! Från dessa
så kallade vertikala särskrivningar verkar steget vara alltför kort
till de horisontella. Gå in i en matvaruaffär och ställ dig framför
sylthyllan. Vad sägs om drottning
sylt, jordgubbs
sylt och hallon
sylt? Som språkvårdare kan man
gråta för mindre.
Trots många mer eller mindre troliga teorier om särskrivningsfenomenet
är det faktiskt ingen som hittills helt har kunnat bevisa vad det
beror på. I sammanhanget spelar detta dock inte så stor roll. Det
enda du som skribent behöver tänka på är att alltid hålla ihop
de sammansatta orden! Om du är osäker på om ett begrepp ska
skrivas ihop eller isär, läs det högt. Visst är det skillnad
på betoningen mellan en rå biff
och råbiff?
Det är förvisso helt naturligt att språket ständigt
förändras, men utvecklingen mot allt fler särskrivningar tillför
inte vårt språk någonting - tvärtom. Det finns fler problem än att
läsrytmen störs av felaktiga särskrivningar. Om vi inte är noggranna
med att texter som ska läsas av andra följer standardnormen för
svenskt skriftspråk blir det också svårare för mer oerfarna
skribenter (till exempel ungdomar och invandrare) att lära sig normen.
Och om vi förlorar distinktionen mellan särskrivna och sammansatta
ord förlorar vi också möjligheten att leka med begreppen. Tänk bara
på Skodas slogan För nuftiga
människor!
.............
Lina Falkner är språkkonsult och webbredaktör
på SEB Merchant Banking.
|
