Engelska - Hot eller tillskott
Av Helena Englund 2003-02-12
I egenskap av språkkonsult träffar jag ofta
på upprörda känslor över engelskans intrång i svenskan. Och visst
kan det vara irriterande med överanvända engelska ord och fraser
när det finns bra svenska uttryck. Men för att få en nyanserad bild
av hotet mot vårt språk är det nödvändigt att se bortom enstaka
ord och fraser.
Hälsosam korsbefruktning
Svenskan har i alla tider utsatts för utländsk påverkan. Under medeltiden
kom tyskarna med ord om handel och arbete. På 1700-talet var vi
fascinerade och imponerade av fransk kultur och konst. Och under
de senaste decennierna importerar och lånar vi en mängd ord från
engelskan. I lagom doser är detta en hälsosam korsbefruktning som
i förlängningen berikar och utvecklar språket. Tänk så besvärligt
livet skulle vara om vi inte hade ord som arbete (ty), fåtölj (fr)
och tejp (eng).
Hotet mot vissa domäner
Nej, det stora hotet mot svenskan i dag är inte enstaka engelska
ord och uttryck, utan det som vi kallar domänförluster. Sakta men
säkert smyger engelskan in på vissa områden och tar över dem, och
en vacker dag kan vi inte längre föra ett avancerat resonemang om
exempelvis datateknik eller mikrobiologi på svenska. Då har svenskan
förlorat dessa domäner.
How stands it to?
Man är alltid lite dummare på ett främmande språk. Även om vi svenskar
i genomsnitt har goda kunskaper i engelska så är det ytterst få
av oss som klarar av att uppfatta nyanserna i subtila ordlekar eller
de hårfina skillnaderna i synonymers stilvärde. Dessutom har vi
en benägenhet att överskatta våra engelskkunskaper. Många av oss
klarar sig hyfsat så länge samtalet håller sig på en vardagsnivå,
men så fort vi ska uttrycka oss mer avancerat och preciserat börjar
det bli svårt. Då börjar vi hacka och stamma och så småningom ger
vi kanske upp och tystnar.
Engelska som koncernspråk och undervisningsspråk
Domänförlusterna skapar alltså språkklyftor och gör att svenska
kunskaper och forskning kommer på efterkälken när alla inte kan
ägna sig åt den. Och samma faktorer bör förstås vägas in innan man
t.ex. inför engelska som företags- eller koncernspråk, så att man
är medveten och kan kompensera för de kommunikations- och kunskapsförluster
som uppstår. Att bara låta medarbetarna mötas av ett engelskspråkigt
intranät en morgon, är alltså ingen bra idé. Av samma skäl skulle
jag inte utan vidare sätta mina barn i en skola med engelska som
undervisningsspråk. Enligt de utvärderingar som är gjorda leder
det generellt inte till bättre kunskaper i engelska, och ibland
måste man också ifrågasätta den engelska som talas.
I nästa artikel tar vi upp konkreta exempel
på engelska ord och uttryck som du ska undvika för att inte läsningen
ska störas.
|
